Galet vad roligt! Och jobbigt!

Vilket pass vi har genomfört idag! Endorfinerna rusade i kroppen på parkeringen efteråt och i bilen hem. Vi var alla mycket nöjda, dels med den egna träningen men också med platsen. Många möjligheter, olika uppgångar (alltså nedfarter), olika jobbiga, långa och sega eller branta osv.
Här till vänster syns "huvudbacken", den bredaste med fikabord längst upp. Lång och seg men ändå ganska brant. Röd nedfart som väl står för medelsvår tror jag?

Vi tränade var och en för sig och körde därmed på i eget tempo.  Jag är grymt nöjd med min egen insats. Jag var på toppen två gånger. En gång via den röda på bilden och en gång via en svart nedfart som är svårast. Grymt jobbigt och hjärtat bankade på rejält kan jag lova.

Till höger är brodern som i och med den här bilden slutar vara anonym... Patrik heter han och han har precis kommit upp för den obanade mest branta stigningen.

Vi jobbade på i 80 minuter och nu, hemma i soffan, är benen riktigt tunga. Skönt tunga!

Här kommer Patrik och Viktor på sista flacken innan vi tog oss till bilen. På parkeringen efteråt, medan vi tryckte i oss dryck och energi, enades vi snabbt om att göra detta fler gånger. Attans att det snart är skidsäsong :)

/Systern